mannen i drömmen..

Jag lyssnar till ett samtal mellan mina döttrar.
Dom är 5 och 6 år gamla.
Dom sitter tätt intill varann på golvet i deras rum.
Framför sig har dom en hög med pennor och papper.
Dom är ganska tysta.
Men så säger stora -Vem ska du bli kär i när du blir stor?
-Jag vet inte, svarar lilla, -jag har inte sovit på några
blommor ännu.
Inte en gång under samtalet lyfte dom blicken, eller
slutade rita. Det kom så naturligt bara.

Vad får dom allt i från..?

det är väl jag som inte förstår..

Jag antar att det är jag som inte fattar.
Men det händer så ofta.
Att jag reagerar.
Dessa mammor. För det är alltid mammor.
Dom kommer in med barnen på jobbet.
Talar om med viktiga bokstäver att flickan
behöver skor. Men INTE rosa.
Könsneutrala TACK!
Inga problem. Flickan får sina svarta eller blå
sandaler. Kakifärgade går åxå bra.
Mamman blir nöjd, men kan inte låta bli att
kommentera hur less hon är att allt till flickor
är rosa. ( Vilket väldigt mycket är)
Nu kommer vi till det konstiga.
Syskonet behöver åxå skor.
Det är en gosse.
Snabbt rycker hon själv ner från hyllorna.
Svarta med flammor. Svarta med spindelmannen.
Blå med silver kanske.
Dom provas. Passar. Köps. Alla nöjda.
Könsneurtalt?

Ja det är väl jag som inte förstår..

mina hopp..

I 2 v ska jag längta. I 2 v ska jag vara utan.
I 2 v är dom hans. I 2 v har dom de gott.
Men så tomt. Mina hopp..