fredag 28 januari 2011

Daniel Adams-Ray - Förlåt Att Jag Aldrig Sagt Förlåt (lyrics)

ordet som lätt fastnar..

Spotify håller mig sällskap.
En ,för mig, ny låt sjunger för mig.
Den fastnar, och jag lyssnar igen.
Och igen.
"Förlåt att jag aldrig sagt förlåt"
Heter den.
Jag rannsakar mig och funderar på
om det finns osagda förlåt.
Visst gör det.
Vissa kanske skulle behövas sägas.
Hur gör man när bäst före datumet passerat
för länge sen?
När man visslat i flera år och tänkt....
ja vad har jag tänkt?
Att tiden läker alla sår? Att någon inte
bryr sig? Att det inte spelar roll?
Finns det förlåt jag skulle vilja ha?
Ja det gör det.
Då finns det säkert någon som vill ha
dom jag har sparat.

En utmaning kanske...

torsdag 27 januari 2011

nere där uppe..




Man kan vara nere
fast man svävar ovan marken.

ett ställe för ro..

Jag blundar och hör klappret av hovar
mot cementgolvet.
Jag drar ett djupt andetag och känner
luften som blandas av kallt och varmt.
Känner ro i kroppen av stilla tuggande.
Ett fnys. Ett harkel. En stor suck.
Någon sopar.

Ljuden och dofterna finns kvar som
om det var igår jag var där.
Dessa magnifika djur. Stora paket
av muskler som låter sig styras.
Ögon som rymmer hemligheter.
Kärlek utan gränser.

Mina prinsessor ska börja ridskola.

Och jag försöker verkligen inte
vara mer exalterad än dom!

tisdag 25 januari 2011

en bön i det tysta..

Det är bara mer än jag klarar av.
Min inre röst skriker i falsett.
Mina händer slåss i tomma luften.
Knutna nävar träffar bordet.
Men all kraft slår hälarna i golvet.
Jag skriker.
Protesterar.
Bönar. Ber.
Men inget hörs.
Inget syns.
Inte ens tårarna som strömmar
ner för mina kinder..

lånad lista..

Hamnar på en blogg jag gärna läser.



Kopierar, fast med egna svar såklart.
Lättsamt.
Ibland så skönt.


1. Var är din mobiltelefon? Nära
2. Var är din andra hälft? Jobbar
3. Ditt hår? Usch
4. Din mamma? Oersättlig
5. Din pappa? Pappa
6. Det bästa du vet? Hemma
7. Din dröm i natt? Obefintlig
8. Din dröm/ditt mål? Harmoni
9. Rummet du är i? Personalrummet
10. Din hobby? Skriva
11. Din skräck? Mycket
12. Var vill du vara om sex år? Här
13. Var var du igår kväll? Hemma
14. Vad är du inte? Ensam
15. En sak du önskar dig? Kondition (vill ha det i paket, inte jobba för den)
16. Var du växte upp? På landet
17. Det senaste du gjorde? Kokade kaffe
18. Dina kläder? Prickigt
19. Din tv? Tjock
20. Ditt/dina husdjur? Hårar
21. Din dator? Sällskap
22. Ditt humör? Kluvet
23. Saknar någon? Ja
24. Din bil? Garaget
25. Något du inte har på dig? Ytterkläder
26. Favoritaffär? MIN!
27. Din sommar? Själslig
28. Älskar någon? Många
29. Favoritfärg? Svart
30. När skrattade du senast? Vet inte (Haft några dåliga dagar)
31. När grät du senast? Igår

måndag 17 januari 2011

väntar..

Jag knyter näven i min ficka.
Vet, men låtsas inte om.
Det målar mitt inre.

Färgen svart breder ut sig och
det vita hinner inte med att tona ner.
Nu väntar jag på att tiden ska bleka.
Jag blir förvånad varje gång.
Varför jag låter det beröra.
Så illa.

lördag 15 januari 2011

error..


Tittade i plånboken och sökte passande
resa för 6 personer.
Intill ordet ERROR fanns denna bild.

onsdag 12 januari 2011

jag vill åsså va mé..

Just nu känns det som om alla bloggar om vad man
går igång på. Det som får upp ens puls.
Och då inte i positiv bemärkelse.
Jag vill åxå va me...

Så här kommer 3 punkter som startar min motor.
Utan förklaringar.

1. När föräldrar ger barnen O´boy till frukost.

2. När någon går ur Svenska Kyrkan för att spara pengar.

3. När någon inte röstar.

Så! Ha! De ni!

tisdag 11 januari 2011

tunnis på tunn is..

En vän berättade igår för mig om en händelse.
Mannen hennes hade kommit hem.
Med alldeles för mycket alkohol innanför
västen.
När hon med tydliga steg gick framför honom
sa han, för att krama henne lite utan att ta i henne,
kan man tro.
-Vad tunn du har blivit!
Vilket hon inte alls blivit enligt henne själv.

Nåja. Jag berättade detta för min gubbe som
också känner paret och vi skrattade gott.

Då kliver min 6 åring in i samtalet och frågar,
-Vad är tunn?
För att inte dra på så stora viktväxlar så försökte
jag skojja till det lite och svarade.
-Det är när man är så smal att man nästan inte syns!
Då sken hon upp och klämde i med
-Men då behöver du inte oroa dig mamma, du
syns jätteväl!!

AJ!

tack så j-a mycket..


Flera i min och mannens bekantskapskrets har
påpekat mannens likhet med en skådespelare.
Neal McDonough.
Igår hade mannen hyrt film. Där han var med.
Ticking clock.
Ni som sett den förstår ni att godnattpussandet
gjordes med lampan släckt!
Och sen sov jag med ena ögat öppet.

HUGA!

söndag 9 januari 2011

alla rödstrumpor, håll för öronen!

Nog kan jag förstå, och till viss del vara tacksam,
att det inte sitter fler kvinnor på chefs och beslutsfattande
positioner!

Dagar som dessa skulle jag kunna starta världskrig.
Jag känner ord som hämnd, slakt, onödigt våld
dansa på min tunga.
Jag har känslan av lycka när ordet förnedring dyker upp.
Jag söker fel.
Min hud bränner av beröring. Barnens kramar skaver lite.
Jag söker efter knappar att trycka på.
Tänk om jag vore ansvarig för kärnvapen.
Eller kunde skriva om lagar.
Hormornera skulle säga sitt.
Pedofiler skulle hänga naken i hörnen, alla som ville fick spotta.
Självmordsbombare skulle inte ha en chans. Jag skulle ha ihjäl
dom långt innnan dom ens kommit på idén.
Nä tack och lov har jag idag endast kunnat basa över
fjärrkontrollen och kastrullerna i köket!

Det finns ett ord för detta. Ägglossning.

tisdag 4 januari 2011

kommande flytt..

-Mamma,bara så att du vet,
-Jag tänker flytta hemifrån.
Min 6 åring klargjorde detta
för mig igår.
-Oj, sa jag. När du blir vuxen
och kanske har en kille?, frågade jag.
-Nej usch, svarar hon.
-Med vem ska du bo med då, frågade jag,
eller ska du bo själv?
-Mäh, säger hon självklart.
Med dig såklart, du får flytta med.

-Vi får väl se svarar jag och ler.
Men inombords slår jag frivolter
och gör vågen..... och vrålar...
HON ÄR MIN!!!.... iaf ett tag till!

måndag 3 januari 2011

att veta sitt värde..

I denna ledighetens tid tar jag mig tid att läsa.
En blogg jag läser gör mig både ledsen, vaken,
engagerad och illa till mods.
Jag kommer på mig själv att bifalla högt, nicka
medans jag läser och svälja dubbelt av illamående.
Och det är väl meningen.
Jag infriar med det mitt nyårslöfte jag gav för
flera år sedan.
Att gilla människor som inte gillar mig.
Det känns bra. Men svider ändå lite. Någonstans.

Jag läste om valen man gör. Att stå för dom och
sig.
Jag kände att jag tänkt det samma.
Och att våga kliva utanför det bekväma och självklara.
Jag gjorde det en gång för 3 år sen och det
hissar ff i magen när jag tänker på det.