som tröst liksom..

Lillebror upplyste mig snällt om
att det här är sista gången jag
fyller något som börjar på 30!

Så idag behöver jag nog massor
av dyra presenter och god tårta,
som tröst liksom...

som att..

Som att ösa en båt som saknar botten.
Att trampa en cykel utan hjul.
Att meta utan mask.
Som att skjuta utan krut.
Att snöra skor som ej har snören.
Åka kälke utan snö.

Lika kul, och lika meningslöst..

och regnet..

..det bara öser ner!

idag..

Det som igår, var i morgon.
Är idag.

för en stund..

Vid den här tiden i morgon har livet
återgått till det normala.
Små fötter fyller golvet med tramp.
Någon somnar i soffan.
Någon kanske i min famn.
Deras kuddar fylls ut med närvaro
och varma kinder.
Jag plockar fram all min mammakärlek
som smärtsamt gömts undan dessa veckor.
Dom har haft en härlig pappasemester.
Men nu blir dom mina för en stund.

Jag läntar som ett barn kvällen före julafton!

NU!..

4 veckors fantastisk, underbar, rofylld, äventyrlig, hysteriskt skön
semester böööörjaaarrrrrr NUUUU!!

the hemlis..

Nu när mina småpiffor är hos sin pappa så
passar jag på att läsa boken The secret.
Fasen vad kul det är att visualisera.

Jag väger så lite nu att dörrarna på Åhléns
inte öppnade sig för mig idag.
Min check på 22 miljoner dimper ner
i postlådan när som helst nu.
Så fort mannen och jag är överens om
vilken modell på skotern vi vill ha så kommer
den pryda vår gård.
Min önskan om tjockare hår?
Jora.. nog tyckte jag att en och annan ögonbrynfrans
var lite grövre i morse.
Antar att lönen kommer lyftas och att chefen kommer
dunka mig i ryggen och tacka mig för väl utfört arbete.
Min familj och vänner bara tokälskar mig för att jag
är så snäll och generös.
Ja underbar och älskad av alla del 2 skulle jag kunna
skriva i morgon.
Jaha ,och där gick författardrömmarna också i uppfyllelse!

Det här är bara inte klokt vad bra allting är!

Sa jag att jag är skitsnygg också??

HURRA!..

Idag hurrar jag för två som fyller år.
Jessica och AK!

Så grattis och hurra från mig..

14..

Jag känner.
14 dagar är.
En evighet.

van att vara mamma..

Jag har vant mig vid att ha ont i ryggen.
Att pengar saknas i börsen.
Att jag inte hinner med allt jag vill.
Jag kan vänja mig med skoskav.
Att mina kläder sitter trångt.

Klarar mig utan 8 timmars nattsömn.
Van att sätta mina intressen sist.
Jag har vant mig med deras vassa
armbågar i magen.
Att tjata vid matbordet.
Jag har vant mig med deras tunna armar
runt min hals.
Jag är van deras viskande -jag älskar dig!
Jag är van att vara mamma.

Men jag vänjer mig aldrig, aldrig med deras tomma sängar.

igår, idag..

Hon finns inte mer.
Den 3-åriga gullungen jag hade i famnen igår
finns inte mer.
Den morrande 4-åringen sitter idag i mitt knä.
Grädde på näsan och ett paket att öppna.
Glitter i sitt öga. Leendet kommer lätt.
En trall på sina läppar. Ett trotsigt morrande
likaså.
Så många vänner på ett kalas. Sån lyx.
4 år har passerat sen hon blev min.
Hon flyttade in i mitt hjärta. Hon bor i min mage.
I mitt sinne är hon ständigt närvarande.

Igår finns inte. Idag är.

Grattis mitt gull.... så fantastisk du är!