Men jag törs inte.
Är rädd för klumpen i magen.
Orkar inte allt det lessna. Onda.
Statistiken är talande.
Över om hur många barn som far illa.
Inte alltid i dom familjer vi tror kanske.
Jag såg honom, Morgan, på TV.
Han berättade om ett tillfälle då han besökte
sin hemby.
När bla en granne kom fram och sa;
-Ja, vi såg ju vad som hände, men vad ska man göra?
Man vill ju inte lägga sig i!
Då sa hans fru...att det där är ju inte ok!
Morgan var 2 år när helvetet bröt ut.
Och han bestämde sig för att skriva boken.
Mer än ett samvete har nog tyngts av den boken.
Hur gör vi?
Hur gör du?
Vart går gränsen för att lägga sig i?
När pratar man skit och när visar man omtanke?
Hur många har inte sagt;
-Nä inte han! Han skulle aaaldrig...
-Hon? Nä hon är väääärldens snällaste...
Jag skulle vilja läsa boken.... men är rädd för att
hjärtat kommer säga att jag blundat en gång för mycket..
1 kommentar:
Boken är väldigt bra!
Skicka en kommentar