Själ..

Små varma armar runt min hals...
Balsam för min själ

Måsten...

Ett barns rädsla...
Vad händer?
Är det mitt fel?
Blir allting bra?

En mammas sorg när man inte kan trolla
bort skräcken ur sitt barns ögon.
När orden inte räcker till.
När man önskar att det inte fanns några måsten..

Svenska..

-Aj lavv jo, på ren svenska!

JO!...

Till folk som säger att semlor inte skulle vara lika gott om man åt dom hela året vill jag bara säga en sak..... -JO!

Dåligt samvete..

Vad är dåligt samvete? Vad är empati? Vad är omtanke?

Just nu vet jag inte...

Jag har ständigt dåligt samvete. För nåt..

Om någon tycker om mig, och jag inte den så mycket..och denne är lessen över det.
Vad ska jag känna då? Förmodligen ingenting. Men jag får dåligt samvete.

Om någon säger något till mig som gör mig lessen, arg, upprörd..jag säger till, på ett, tycker jag, konstruktivt sätt...denne blir lessen, för att denne gjort mig lessen, arg.. denne ligger sömnlös...
trött på jobbet.. farlig i trafiken... osv... Vad ska jag känna då? Förmodligen nöjd för att jag sagt vad jag tycker. Att jag har gränser. Stolt för att lärt mig säga ifrån på ett bra sätt. Ne ne.. Dåligt samvete!

Om katten efter två dygn inte kommit in ännu... efter timtal av lockande, sökande...och ja, jag är förkyld, ff trycker ute någonstans. Vad ska jag känna då? Förmodligen inte så mycket, möjligtvis lite hönsig oro. Men icke då! Utan ett himla DÅLIGT SAMVETE!! Blir så trött på mig själv...

Katt!

Jag tror kvinnor vill lida....

Titta på mig bara. Har haft småbarn i snart 4 år nu. Äntligen börjar sömnen komma ikapp. Man blir mer och mer flexibel i tider, med vad man kan hitta på. Ja friare helt enkelt.
Vad gör jag då? Jo, skaffar katt! Nattsömn, frihet och allt flex är borta i ett nafs.

Igår gick hon ut för första gången.. men kom inte in... jag hörde henne i vedboden minsann... MMIIIIIAAAOOOOUUIIII! (=hjälp mig, det är mörkt och farligt) hörde jag. Ficklampan paj,...såklart. Försökte lysa med ett värmeljus. Funkade kanon...NOT! Det spöregnade. Jag hade morgonrock....bara morgonrock. Och skor med broddar för det var halt.... jättehalt! 23,45 gav jag upp. Gick in och la mig. Samvetet plågade mig, . Klev upp 02,00, lockade... då kom vi en bit. Ända fram till bron. Eller rättare sagt UNDER bron. Sen glömde hon visst hur hon kommit dit, för hon kom inte ut. På med morgonrock, broddskor... och ut i kylan. Locka, som nu mer lät som dödshot, hämta mat. Gräva tunnel. NIX! In och la mig... 06,45 hoppade jag upp igen. Lite ljusare nu så jag lockade ytterligare, skaka matskål... som vid en förlossning såg jag hennes gråa(korkade)skalle komma fram ur min grävda tunnel.
Vi kunde äntligen gå in... mina värsta farhågor om att hon skulle skaka och vara genomkyld var helt onödiga. Hon var varm som en kissemiss och spann som ett tok.
Själv var jag helt genomblöt och genomkall. Får förmodligen lunginflammation och dör.
Kanske inte riktigt ... men förkyld lär jag bli iallafall!

I kväll ska det gå...

Idag fyller min farfar 93 år. Så gammal kommer jag aldrig att bli..

Jag är trött, längtar efter sömn... jag kanske håller på att bli sjuk. Lite hurven..

Ikväll är jag ensam. Ska köpa godis och landa i soffan. Har lovat mig själv att jag inte ska göra ett enda nyttigt handtag. Bara softa.. jag är faktiskt riktigt spänd på hur det ska gå. Jag brukar bli rastlös efter en kvart. Sen börjar jag som Alfons Åberg, -ska bara..Vips är klockan sen, soffan osutten och dags att sova..2 timmar för sent. Men ikväll ska det gå!