onsdag 3 november 2010

lite gulligt..


Googlade efter en bild till förra inlägget.
Kärleksbild skrev jag.
Detta fick jag bl a.
Lite gulligt var det allt..

en ny dag..


Äntligen har månen passserat!
Nattens sömn har varit ljuvlig.
Jag vaknade med nyfunnen kraft
och ett leende i själen.

Idag ska jag göra något fint tror jag.
Mot han som är den bästa.
Han får det trötta. Lessna.
Tålamodet som tryter. Jobbiga jag.

Han får fint med. Oftast. Som idag.
Det kanske räcker med en liten lapp.



tisdag 26 oktober 2010

i munnen..

På vägen hem suckar 6åringen.
Jag fick sänka stereon för att höra.

-Du borde sjunga nånstans mamma...på riktigt...
för du har så mycket sång i munnen jämt!

morgan allings bok

Jag skulle vilja läsa Morgan Allings bok.
Men jag törs inte.
Är rädd för klumpen i magen.
Orkar inte allt det lessna. Onda.
Statistiken är talande.
Över om hur många barn som far illa.
Inte alltid i dom familjer vi tror kanske.
Jag såg honom, Morgan, på TV.
Han berättade om ett tillfälle då han besökte
sin hemby.
När bla en granne kom fram och sa;
-Ja, vi såg ju vad som hände, men vad ska man göra?
Man vill ju inte lägga sig i!
Då sa hans fru...att det där är ju inte ok!
Morgan var 2 år när helvetet bröt ut.

Och han bestämde sig för att skriva boken.
Mer än ett samvete har nog tyngts av den boken.
Hur gör vi?
Hur gör du?
Vart går gränsen för att lägga sig i?
När pratar man skit och när visar man omtanke?
Hur många har inte sagt;
-Nä inte han! Han skulle aaaldrig...
-Hon? Nä hon är väääärldens snällaste...

Jag skulle vilja läsa boken.... men är rädd för att
hjärtat kommer säga att jag blundat en gång för mycket..

måndag 25 oktober 2010

somna om..

Månen lät mig sova till kl 02.
Då vaknade jag med spänd kropp
och kom ihåg drömmen i detalj.
Jag var med om ett rån.
Inte i min butik som jag har nu,
utan en som jag jobbat i tidigare.
Hur jag än trixade så kom jag inte undan.
Dom tog det dom kunde.
Och mig som gisslan.
Jag slogs. Jag sprang.
Det sista jag kommer ihåg var att
jag stod på knä och visade foton på mina
barn och bönade för mitt liv.

Det gick inte att somna om efter det..

söndag 24 oktober 2010

mörkt..

Nästa söndag får vi tillbaka den
timme vi lånat ut till ljuset.
Nu är mörkret här för att stanna.
Ett långt tag.
Då måste det spegla sig i bloggen.
Jag låter den krypa in i mörkret.
Till våren målar jag om igen.
När ljuset kommer tillbaka.