Karaktär..

..Jag har nu jobbat i hela 3 timmar...och inte tagit en av chokladbollarna som står på fikabordet.

Det kallar jag karaktär...

Lite längre ner..

..and "The mother of the year" award goes to... INTE MIG! I år heller... Tog flickorna till min säng ikväll. Vi packade in oss i mitt stora täcke.... läste en mysig bok..kramades lite... innan dom fick hoppa i sina egna sängar... dom somnade sött. Men vad i... på köksbänken stod deras vällingflaskor kvar!! Med välling i alltså! Vill inte ha en hungrig tvååring vaken kl 03 i natt.

Dom åt vällingen i sömnen.

Och min bästamammangloria gled lite längre ner..

Funderat klart...

Har funderat på en grej sen i söndags.. Som sagts tidigare så skottades det en del den dagen. Asjobbigt... eftersom det fortsatte att snöa undertiden. men vi koncentrerade oss på den ökade konditionen, hjärtats träning och förhoppningsvis några brända kalorier. Men till sak nu..

En människa ur flickornas pappas familj ringde. Han satt nämligen i en bil på väg till en ny arbetsplats, 42 mil bort... i en varm, torr snöfri bil.... Hon frågade om jag hört något om hur hans resa gick. -Jodå, sa jag. Allt går bra, slutat snöa efter Söderhamn. -Åh, sa hon -Jag har bett till gud att det ska sluta snöa!

Det är nu ni ska komma ihåg att jag står, dyblöt, svettig, med två små töser, helt slut med spaden i handen, mobilen en bit från örat för att den inte ska få fuktskador... svarar väluppfostrat - Ja men vad bra!

Varför kunde hon inte slänga in mig och min bostad i den bönen?????!!!!!

Finns det begränsningar i hur mycket man kan be om??

Hade det fortsatt att snöa efter Söderhamn om det slutat hos mig!

Är det större chans att Gud hör, och svarar, om man ber om mindre?

Vart går gränsen?

Nu när jag tänker lite till så märker jag att jag inte funderat klart...

Tacksamhet...

... måndag..åter blåveckor. Härligt! Gillar rutiner, fasta tider..och mitt jobb! Vilket lyx, har jag insett. Lider med dom som har ångest varje söndag inför en ny arbetsvecka.

Vi struntar i att prata hockey idag... är mentalt sjukskriven och håller andan för varje kund som kommer in.

Det är grymt jobbigt att skotta snö. men jag ser det som ett tungt träningspass så går det lättare. Jag blir som en Charlott Kalla som kämpar mig fram med spaden .. nöjd med mig själv när gårdsplanen är snöfri och har raka snygga kanter..

Hur orkar människor se allt så svart?
Gå och kring och lida, sucka, klaga gnälla...
Har man då glömt allt det fina? Hur mycket man har att vara tacksam för...

Tror världen skulle se annorlunda ut om fler kände tacksamhet...

på en lördag...

...I morse fick jag väcka min äldsta dotter kl 8.45. Har aldrig hänt tidigare att hon sovit så länge en lördag. Varför hände det idag? Förmodligen för att jag skulle jobba. Så jag fick studsa upp halv 8 ändå...

Efter jobbet ska jag på hockey! Länsderby..
Vi åker vi på jobbet. Satsar en liten slant på resultatet.. trissar upp oss..skriker..hejjar..

Äter korv...

Mycket prestige i dessa matcher.
Måste jag sjukskriva mig på måndag för att jag inte står ut med gliringarna... eftersom jag varit odrägligt dryg i min förvissning om att mitt lag vinner?
Eller kan jag gå hit laddad till tänderna med nya kvicka elekheter att kasta ur mig?
Ödmjukhet ligger inte för mig när det gäller hockey..

Äter korv...

Hockey och korv hör liksom ihop..

Fick just ett kuligt mejl,...ska läsa det en gång till..

Det är vardagslyx... på en lördag!

...kloka ord

Jag älskar kloka ord. Att säga dom och höra dom. Skillnad är dock viss... Lätt att säga, mena och förstå. Kan vara svårt att lyssna. Svårare att tro på. Omöjligt att förstå.

Jag har kloka vänner.
Det är så skönt att få höra deras syn på saken.
Det är också skönt om man kan hjälpa någon annan med sina egna kloka ord.
Varför har man då så svårt att använda denna klokhet på sig själv?

Men om man får höra saker tillräckligt många gånger så....

..kloka ord

tomt och tråkigt...

...äntligen... några dagar för mig själv.. äta när jag vill..sova när jag vill. Barnen hos sin pappa. Alldeles nytt och ovant. All den tiden att ägna på ...bara mig! Har längtat efter det. Trodde jag. Facit nu? Tråkigt att äta. Går aldrig och lägger mig. Så jag vaknar trött ändå. Har inte tagit fram en enda av alla böcker jag köpt sista åren. Knappt läst en tidning. bara att acceptera.. livet utan mina prinsessor är tomt och tråkigt...