matte...

Jag hade bra betyg i matematik! Riktigt bra.
Nu undrar jag hur det kan komma sig..

Jag och M har börjat en utmaning.
Efter att ha läst en artikel av Paolo Roberto, om att en kvarts träning om dagen
räcker för att ha toppkondis, magrutor, axlar som Kristin Kaspersen, ja helt enkelt se ut som en topp-pingla,(...eller topp-pingle då i M´s fall?)så består nu våra kvällar av en kvart var på trampmaskinen..och lite situps.
Om jag med mina matematiska kunskaper tänker till här så förstår jag ju att det är en ekvation som inte kommer att gå ihop. Men jag trampar på. En kändis har ju sagt att det funkar, och det HAR ju stått i tidningen tom!! Då måste det ju vara sant?
Om man inte gör sin kvart så får man inte gå och lägga sig!

Men den totala misstron för mitt höga betyg kom ikväll..
Mamma och T kom på besök. Vi åt glass. Dajmstrut. Den är stor. Massor av kalorier.
Då räknade jag ut att om jag trampar tio minuter extra så har jag förbränt den.
Åt glassen med gott samvete.
Att jag överhuvudtaget FICK ett betyg i matte...

jaha...

Ett vitt kuvert.
*sprätt sprätt*

Svart på vitt. Du är skild. Ni har gemensamt ansvar om era barn.

Blandade känslor. Misslyckande. Men nu är jag lycklig. Lyckligare än jag
någonsin varit. Klokt beslut. Misslyckad...dålig..skam.
Lycka..

Ska man säga nåt till exet?... Tack och farväl. Tack för den här tiden.
Lycka till på nästa resa.
Eller låtsas man som om detta vita kuvert aldrig kommit?

Ett äktenskap, en familj med barn, löften...jaha..

stavning..

Stavas det somras eller sommras.. båda känns helt fel!

morgonkram..

Här kommer en morgonkram till E i stockholm.
Du var en av dom som gjorde mig gladast i sommras...

flax..

Igår kom det älskade barnbidraget.
Eftersom jag inte tillhör dom som kan spara hela slanten till mina barns
framtid, utan verkligen lääängtar varje månad till det kommer, så ville jag förvissa mig om att det verkligen kommit.
Sagt och gjort så loggade jag, efter lunch, in mig på min banksida..
Jag skrek till min chef... Nån har satt in 10 000 på mitt konto!! För det hade nån!
Tomten? Tandfén?
Jag förstod ju att nån gjort fel och ville få det tillrättat snabbast möjligt, INNAN jag hunnit gjort mig av med dom.
Med forskning så hittade jag avsändaren. Postkodlotteriet!
Ringde dom genast. -Ni har felaktigt satt in pengar till mig.
-Personnummer tack! Ok, Maria....*släpig röst* du har alltsåå vuunniiittt*stockholmska* Tiiiooo tuuseeen! VA? När då? 28e augustiiiii. Och du vann 150,- till förra veckan...
(jag har alltså haft så mycket pengar i 3 veckor och inget vetat)
Men herregud ,sa jag, kan du skicka en volvo nästa gång? Då fnissade hon faktiskt till och sa att hon skulle försöka!

Hemligheten med att ha kvar pengar är alltså att inte veta om att man har dom!
Vilket jävla flax!!

omoderna förskolor..

Pratade med en mamma i morse. En typisk mamma. Hon hade glömt fikat till dagis!
Och inte talade vi om något enkelt fruktfika heller.. närå.. utan varm choklad minsann!
GAH!
Varför får vi inte två lappar på dagis!!? (tillhör ochså den skaran som inte bor med den andre föräldern)
ÅH! Så omodernt i dagens samhälle att skriva lappar!! Dom kan väl skicka mejl!

Men hade du inte fått veta? Joooo...men glömt. Vem hämtade igår? Jag. Men stod det inte på anslagstavlan ? Jo.. men jag kan inte ta in info PÅ dagis.
Typiskt förskolepersonal att inte informera tillräckligt. Vi föräldrar ska ha någon slags gissningslek om verksamheten!
Alltså dom verkar tro att det är föräldrarnas ansvar att hålla koll!

Näe vad omodernt! Nej, varje unge bör förses med ett USB-minne, loggas in på morgonen med uppgifter om sömn, mat och avföring!
Vid hämtning är minnet fyllt med dagens händelser och påminnelser om eventuella utflykter, fika och föräldramöten!
Sist men inte minst kommer upplysning om dagens lunch så man inte ställer sig och lagar samma!

Tänk den dagen vi kan börja beema våra barn till dagis... typ IR eller nåt..

kedjebrev..

Jag hatar kedjebrev! Kedjemejl! Kedjemess! -sa jag häromdagen när jag pratade med min bästis i telefon. Jag med sa hon. Framför allt eftersom det alltid finns ett förklätt hot i dom. Jag tänkte nog mest att det kanske var att överdriva. Men i morse när jag kom till jobbet fick jag ett pling i mejllådan, och detta var en del i den text som stod.

Mitt Hjärta


Ge detta hjärta till alla som du inte vill förlora år 2008, även mig om du bryr dig.

Försök att samla 12 stycken, Det är inte så lätt!


..och så var det en bild på ett hjärta..

Tanken var ju hur god som helst..

Jag brukar aldrig skicka sånt här vidare, men om jag INTE skickar detta till mina vänner och så skulle,gud förbjude, det hända dom något. Vad händer då?
Hur ska jag kunna leva med mig själv??? Jag blir förmodligen inte ens insläppt på begravningen.

En kompis till mig har gjort ett test på nätet. Ondtest! Hon var 18% ond, helt ok i vårt samhälle tycker jag. Men jag törs inte göra det. Hur ond är jag??? Det finns säkert en ruta där jag ska fylla i om jag skickar dessa hjärte-hälsningar vidare!

Mitt resultat: Du är 123% ond!