feminist..

I går var jag med om något märkligt....

Var som bekant på after work.. Trevligt, god mat, intressant sällskap. Ett hopkok av människor som förmodligen inte hade träffats på middag om det inte vore för J.
Eloge till dig..

MEEEN, som Tony Irving skulle ha sagt...

Vi kom in i en het debatt om feminism, och när jag säger het så menar jag HET!
Ett tag kände jag mig riktigt obehaglig till mods.
Jag fick frågan om jag är feminist.
Nej, sa jag. Jag tycker inte om det ordet. Det är som ett skällsordför mig. Har en negativ klang i mina öron.

Men mååånn djjöö!!!

Jag fick veta att jag MÅSTE kalla mig feminist. Helt nytt för mig. Trodde jag levde i hyfsat fritt land. NIX! Du MÅSTE! Upprepades.. För mig, var argumenten helt enkelt fåniga.. Jag MÅSTE kunna sätta ett ord på mina åsikter,som dom tyckte, tillhörde en feminist.
Jag kallade ju mig svensk! Öhh... inte något val jag gjort direkt, utan har ju en svensk mamma och pappa.

Jag är kvinna, Maria, människa och en stolt sådan som gillar jämlikhet! Räcker inte det! NIX! Jag MÅSTE ta tillbaka ordet feminist och äga det.
Att sen sitta och förklara för mig hur kvinnor har det tufft på arbetsmarknaden på mansdominerade arbeten? Hade jag ingen aning om!! För jag jobbar på en VVS-firma med 98% män!!!! Kanske t o m 99.. På mitt jobb har jag valt att se det som en utmaning att visa dom fördomsfulla, att dom har fel. Jag är duktig på mitt jobb! Jag hade kunnat valt att se utmaningarna som förtryckelse, eller förnedran... men då hade jag nog inte haft så roliga dagar, och inte hade jag påverkat någon heller tror jag.

Jag lär mina döttrar att man kan spela fotboll i kjol. Att man kan vara cool i rosa. Att man kan vara tjej och köra traktor. Att pojkar behöver kramar och får gråta. Att alla kan leka med dockor. Att man kan vara kär i olika kön. Att man behandlar andra som man vill bli behandlad själv.
Jag lär dom inte att dom är bra FAST dom är flickor. Utan FÖR att dom är det!

Det gnälls ofta på att män ryggdunkar män.
Själv tycker jag att stor del av problematiken ligger i att vi inte ryggdunkar varann. Den kvinnliga avundsjukan är en hård nöt att knäcka.

Middagen avslutades med lite fredspipa..och vi skiljdes under trevliga förhållanden.
Måsta säga att jag gillar människor med hjärnor, tankar och åsikter även om dom inte stämmer överrens med mina. Så kvällen summeras som intressant, mycket intressant.

Avslutar mitt inlägg med ett klipp från en Linda Skugge artikel.

Här är mina råd till alla tjejer:
Ta för er och hjälp varandra, men lita inte på att nån kommer göra nåt bra för er skull. Den enda som kan fixa er framtid är ni själva. Politik är bullshit, ingen politiker brinner för er, de brinner för sin egen framtid och karriär, tror ni nåt annat är ni mer än lovligt naiva. Att snacka om att "höja kvinnolöner" är också bullshit. Det leder bara till att ni fastnar i låglönejobb, era liv blir som ett fängelse. Fixa skolan, fixa en bra utbildning, se om ert eget hus. Ta betalt! Var djävligt dyra. Tro på er själva, ingen annan kommer att göra det. Skapa er egen framtid och se till att inte bli ekonomiskt beroende av någon annan människa. Kalla er inte feminist! LINDA SKUGGE