det kanske är så..

Ja där satt den.
215 miljoner rakt in på kontot!!
Äntligen vann jag!
Hur ska man organisera det här nu då.
Börjar med att fylla alla hål på banken.
Tada! Helt plötsligt kan jag stå bakom
uttrycket att huset är vårt!
Öppnar fantastiska framtidskonton för alla 4 barn.
Jag tror minsann jag auktionerar ut vårat nuvarande
hus, som nu är betalt, och bygger ett nytt. Bara så där.
Ett fantastiskt ställe med rum för alla, walkincloset till mig,
musikrum till pappan, eget badrum med ingång från sovrummet.
Dubbelgarage med mycket hästkrafter, skotrar, crossar, u name it!
Hmm... kanske bygger jag ett stall. Några hästar. Små ponnysar
till sessorna.
Pool. Klart vi ska ha pool.
Härlig trädgård som jag inte sköter själv.
Tror jag bokar ett plan och tar med alla jag tycker om till något
varmt ställe. Vilken fest.
Vilket bröllop man skulle kunna ha.
Köper en grym 5 rummare i centrala stockholm.
Där får min gudson med familj bo tills han blir så
stor att han kan bo där själv.
Jag ser till att mina nära och kära får börja om skuldfria.
Ger någon miljon till mitt och mannens ex.
Å vilka härliga projekt man skulle kunna dra i gång.
Ge hjälp där den behövs!
Utbilda kvinnor. Ge barn det dom behöver för att växa.
Vad spännade.
Bygga ett hus till kanske. Bara för skoj. Ett gästhus.
Gud så kul!
Jag kanske ger butiken till min syster.
Jobbar när jag vill.
Anställer en kock. En PT! Har ju all tid i världen
att träna.
Jag träffar vänner. Reser. Låter barnen uppleva allt som finns.
Självkart kommer jag aldrig städa eller vika tvätt mer.

Nu då? Vad ska jag göra när jag gjort alla glada, sett allt,
inte längre har några måsten, andra gör det tråkiga åt mig.
Kan det vara så att det tråkiga gör att det andra känns roligt?
Att alla måsten gör att jag uppskattar andrummet?
Att mitt hus är mitt slott, där jag lever med min prins...
bara för att det helt enkelt är det bästa liv jag kan tänka mig?

Det kanske är så..