Där sitter vi.
I stora ishallen och ser laget vi håller
på ligga under. 2 minuter kvar.
Folk börjar resa sig och gå.
Dom tar Time Out.
Det kokar bland publiken.
Bortalagets lilla publik har redan
tagit ut segern.
På skärmen i taket visas siffran 5600.
Så många är vi som är där och tittar.
Peppningen är slut. Taktiken har finslipats.
Det är både livat och knäpptyst på
samma gång.
Nedsläpp!
Då hörs en man. EN man. Förmodligen
lite för mycket öl i kroppen. Eller helt enkelt
en som ville ha något sagt. Han skrek
-KOM IGEN NUUUUUUUU!!!!!
Bland 5600 personer hördes han glasklart.
Och laget gjorde mål! Med en minut kvar att spela.
Det blev förlängning.
Lycklig över målet tänkte jag ändå på mannen.
Han hördes. Det räcker alltså med en enda..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar