Lugnet har lagt sig.
Stormen har dragit förbi.
Hon har smekt småbarnsfötter. Lyssnat på
svårbergripliga menigar. Titta på gluggen.
Ställd dom viktiga frågorna. Fyllt i mina luckor.
Gett mina sinnen vad dom tål.
Hon är vännen jag alltid saknar.
Men trots alla hundratals mil är hon
aldrig längre bort, än armlängden till min telefon!
4 kommentarer:
Klickade mig vidare och förstår att någon som kallas Anna har virvlat förbi.
Hoppas ni hade det minst lika trevlig som förra gången.
Underbart är kort!
Vad underbart att få ha en sådan vän :)
kotte: Visst hade vi det! hennes virvlingar är underbara!!
Skicka en kommentar