Vi människor är enorma vanedjur.
Jag själv gör ju ungefär samma saker
på samma tider.
Varje dag åker jag mot staden för dagis-
lämning och arbete. Det kanske diffar på 5
minuter, annars är klockslaget detsamma.
Vilket innebär att jag möter samma människor,
på samma platser, vid samma tid.
På min lilla väg utan asfalt kommer varje morgon
en kvinna med en collie. Hon nästan går ända
ut i diket för att inte vara i vägen.
I morse hade hon bytt håll.
I alla år har hon gått åt det andra hållet.
Vad har hänt i hennes liv för att hon ska ha kommit
på att hon helt plötsligt ska byta?
Är det ofint att fråga?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar