Det var länge sen det hände.
Men i morgon ska jag köpa en CD.
Så jag kan lyssna i bilen, nya butiken,
när jag går, när jag tänker.
Jag blir fylld av leende när jag hittar
musik som jobbar som en dynamo på en
gammal cykel.
Det ger ljus, varv efter varv.
Knäskålarna får ett eget liv.
Min tår kan inte vara stilla.
Jag blundar. Åker med på resan.
Shit, vilken skiva..
David Gray, Draw The Line.
bästa på evigheter..
1 kommentar:
Håller med!
Skicka en kommentar