Igår när jag kom till dagis så satt min största
med en av tvillingarna i knät.
Lilla flickan bakåtlutad med ett nöjt leende.
När vi skulle gå ville hon följa med.
Grät en skvätt.
En av fröknarna följde oss till grinden och
lät dom vinka.
-Titta sa T, nu blev hon lugn igen.
Mycket nöjd hoppade hon in i bilen.
Hemma fortsatte denna lek.
I morse när vi skulle åka till pappan för helgen.
Jag ser att hon drar runt på vagnen.
Parkerar den fint. Bäddar om dom små.
Och viskar...
-Vi ses på söndag. Det är bara 2 nätter och 3 dagar.
I hennes lek var det en tröst till Liv och Hanna.
I min verklighet var det en tröst till henne själv.
Och jag fick en klump i magen..
1 kommentar:
Åh jag tror att jag grät en skvätt också!!!
M Z
Skicka en kommentar