Tänk hur vissa saker landar.
En blick. Ett ord.
Det som aldrig sas.
Det landar som oro.
Olust. Som något svart.
Så snabbt det tar form.
Sån tid det stannar.
Jag omfamnar, lyssnar,
gör känslan till min.
Jag äger, tar tag, väntar,
kanske en enda dag till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar