Ord...

Jag är en människa som älskar språket. Helst det skrivna. Att vända och vrida.....analysera...
Att få nagla dit Jessika med hennes egna ord är särskilt kul. Min kompis, Jessika, är duktig med ord. Jag gillar att lyssna och läsa henne. Hon är alltid grymt klok. Pratar mycket som jag, i frågeform.



Idag gav jag henne en komplimang... snygg i håret... nja njä ... Har inte sminkat mig idag.... Sminkar du håret? Nja njä.. kanske lite underlagskräm.. I håret? Njä... men alltså jag har inte gjort nåt med håret idag eller sminkat mig... ungefär där började hon skifta ansiktsfärg... hon stod där, inmålad i sitt eget hörn... jag log... hon garvade... Tack för komplimangen menar jag! Varsågod sa jag..... och skrattade ännu mer.



Så nu vet jag att hon är mänsklig, skönt... jag har tvivlat ibland!



Vi simmade i andra vatten med idag. Ordens makt är häftigt...

Hur dom kan få en att reagera.. Agera..Fantisera....



Till slut stod vi helt tysta. Hjärnorna fyllda med ord ... och fler var överflödiga.