När hjärnan är tom och armarna är tunga,
vad skriver man då?
När man sagt så många ord att inga finns kvar,
vad skriver man då?
När man vänder sig om efter något som passerat,
vad skriver man då?
När man försöker fånga nåt som sen länge är borta,
vad skriver man då?
När den vita färgen har en nyans av grå,
den ljuva sången låter falsk,
det goda vinet smakar beskt,
och inga pengar i världen hjälper,
vad skriver man då?
När man trots värme fryser,
trots en måltid hungrar,
det kalla vattnet ökar törsten,
sömn gör tröttheten tydligare,
vad skriver man då?
Jag kapitulerar för verkligheten, blundar för hemskheter,
gömmer mig under täcket,
och hoppas att morgondagen medför klokhet till världen.
5 kommentarer:
så bra skrivet.
Det värsta är att ibland vill man bara gömma sig under tecket. Man tappar verkligen allt hopp om mänskligheten.
kram
Visst är det så... Kram tillbaka!
Man skriver precis det du skrev.
Fantastiskt.
Tack så hjärtligt doktoranden!
Oj, vilka ord du hittade. Jag böjer mig mjukt i vördnad.
(och själv ligger jag kvar under täcket och håller andan, i väntan på)
Skicka en kommentar