bara en tanke..

Efter snart två veckors sjukdom är kroppen matt.
Mitt sinne känns överkört och ibland tycker jag att
det där attans ljuset i tunneln hamnar allt längre bort.
Ja, jag ömkar mig idag. Tycker synd om mig som inte
får gå till mitt jobb utan måste vara hemma med två
små piffor som snällt leker på sitt rum, och in
genom fönstren gassar solen och gör prismor på golven.

Det här är inte vad jag vill idag, men förmodligen det jag behöver.

Sitter och läser igenom bloggar jag gillar att följa.
Det glädjer mig att min favvoblogg har klämt ur sig ett inlägg
jag bara älskar.
Det gläder mig åxå att hennes favvoblogg lyckats med det samma.
Att få läsa andras reflektioner över liv och vardag gör mig glad.
Jag ser att jag och mina tankar inte är unika.
Jag får skratta, bli arg, uppröras över andras åsikter.
Lära mig både ett och annat. Skrämmande inse att jag inte alltid vet allt!

Vissa bloggar söker jag upp för att lätta mitt sinnne.
Andra för att vandra i tankar. Jag söker skratt och ord.
Vissa bloggar läser jag enbart för att dom retar mig.
Vissa gör mig arg bara genom att läsa första raden.
Ändå läser jag genom deras noveller till inlägg och är ännu
mer irriterad efteråt. Törs för guds skull inte lämna en kommentar
för då kommer bara en översmäktig dubbelnovell tillbaka.

Jag undrar varför någon läser min blogg.
För att irritera sig? Glädja sig? Känna igen sig?

Men idag funderar jag på några saker.
Hur det kan komma sig att folk kämpar mer för plågade gäss
och strandade valar än för dom mängder av barn som lever under
gräsliga förhållande i vårt "duktiga" land.

Och denna intressanta debatt om dom praktarslen till poliser
i skåne.
Poliser som bär sig så oproffisionellt åt så man skäms.
Och skräms.
MEN som jag tror ventilerade mångas känslor.
Jag är så övertygad om att dom sett mer elände än vi vågar drömma om.
Gruppvåldtäkter. Knark. Misshandel. Sånt som vi aldrig får veta.
Dom människor som blir offer för deras påverkan i uppväxt av krig
och missär, är ändå oskyldiga.
Dom är någons son, dotter, maka och vän.
Är det inte självklart med reaktioner?

Önskar att alla ändå kunde ta ett steg tillbaka.
Tänka från andra sidan. Om MIN dotter blivit drabbad.
Om MIN mamma blivit mördad.
Om MIN lillasyster blivit drogad och våldtagen av en invandrare,
som trots 19 fällande domar inte ens får 2 års fängelse och får
stanna i vårt land.
Man behöver inte dela folks åsikter, men kanske ökar det förståelsen
för att vi tycker olika. Utan att man behöver klassas som rasist.

Ingen vill väl något annat än att alla ska leva och ha det bra där man vill bo?!

Jag tycker inte polisernas uttalanden var ok. Inte ens deras tankar.
Jag vet att svenskar också utför hemska brott. Men någon hade i sin blogg tagit upp statistik att
90% av grova brott begås av män. Jag efterlyser statistik på hur många av dom som är invandrare.
Är det en väldigt liten del bör svenska folket upplysas om det så kanske någras synsätt ändras.
Är det en stor del bör kanske något annat ändras?

Jag är lååångt ifrån rasist.
Jag är bara trött idag.