lila VS blå en fredagskväll..

Jag med den stora familjen har en bil med plats för hundra! Minst.
Hon med den lilla har en bil med plats för kurvor och fart.
Min är blå. Hennes är , trots protester, lila.
I nya skor med klack plockade jag upp henne på hennes jobb.
Jag trippade in på hennes kontor för att mötas av en ny frisyr.
Grym.
Cool. Skitsnygg.
Jag med omöjliga frisyren gav en komplimang och svor på insidan.
Efter lite reflektioner hoppade vi in i bilarna och började resan
till hennes parkering. Eftersom hon hade för avsikt att dricka gott till
maten. Jaha, har jag glömt att nämna det? Vi skulle ju avnjuta en god
middag på tumanhand, helt utan snytningar, kisspauser och tjat om
att sitta still på stolen. Lovley!
Hon kör som en biltjuv och tog varje kurva som om hon körde på en bilbana.
Jag ville ju naturligtvis inte vara sämre utan hakade på... i min bil för
hundra... bilen luktar numera bränt men skam den som ger sig.
I en av korsningarna fick jag uppleva rent hat. Jag glömde blinka.
Och svängde ändå. Mannen som väntade dödade mig med en blick.
Jag skyller allt på den lila bilen.

Väl framme på den valda, icke av mig, resturangen kände jag mig genast
snygg som fan. Medelåldern på lokalens besökare låg på mellan 70 och döden.
Vi landade på fula furustolar i ett hörn vid dörren. Ena foten har ff inte tinat riktigt.
Maten si och så. Tallrikarna som byttes i en takt som får fantomen att verka
långsam. Spenaten hade inte lämnat tuggytorna förrän tiramisun stod framför mig.
Cocacolan smakade precis som den brukar.
Men vad gör det. Den nya frisyren mittemot mig fyllde mig med ord som
smakade vin. Vi bytte hjärnor med varandra och lät meningarna rinna ur oss som
om det var sista gången vi sågs. Vi bytte fula mössor mot ful jacka och skratten
värmde våra kroppar som satt i drag från dörren. Vi pratade om gammalt och
vi i pratade om nytt. Det vi väntar på och det som skrämmer.
Frisyren skickade sms som tände ljuset i hennes ögon. Med frågor om mitt, så
ökade hon styrkan i mina redan tända.

Klockan tio längtade jag hem. Hennes vinvingliga ben längtade bort.