norrlandskupp..

Så var det dags.
Fröken Söder skulle upp och presenteras för oss norrlänningar.

Först lunch på byn.
Sen var hon förstås. Jojo...
Sen skulle det vankas middag i det vardagslyxigahemmet.
Sen var hon förstås.

Men hennes omtalade charm slog oss naturligtvis med häpnad och här gällde det
att slå tillbaka.
Det lagades mat och tändes ljus ända ut på gården. Vi beställde
en måne att dö för och stjärnor som när som helst skulle falla ner på hennes
vita nyinköpta mössa.
Stugan var extra röd och dom vita knutarna lyste ikapp med det vita täcke som räckte
så långt som ögat nådde.
Vi packade in henne i ett soffhörn så hon inte kunde smita. Tvingade fram skrattsalvor tills hon lät som ett astmaanfall.
Vi severade kaffe med skum.(fast det var ju visst för att impa på någon annan)
Vi lät henne vaggas in i en falsk trygghet innan vi med all kraft knuffade henne utför
med endast ett par medar till hjälp.
Där. Med vinden vinandes genom vrål och över kalla kinder så tror jag hon gav upp.

Jag tror vi fick henne.

Vad tror ni?